WLTP

Förkortningen WLTP står för Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicle Test Procedure och är en testmetod som beräknar förbruknings- och avgasvärdena för ett fordon på en testbänk med rullande landsväg. Sedan den 1 september 2017 införs WLTP stegvis och ersätter den tidigare testmetoden NEDC. WLTP har en dynamisk utformning som ligger närmare det faktiska körbeteendet än tidigare.

WLTP utmärker sig med betydligt snabbare accelerationer och en betydligt mer dynamisk körprofil. Topphastigheten höjs till 131 km/h, genomsnittshastigheten ökar till 47 km/h.

Körtiden blir 10 minuter längre och andelen motorvägskörning på rullbänken ökar, samtidigt som stilleståndstiderna förkortas. Körsträckan fördubblas till 23 kilometer. Växlingspunkterna beräknas specifikt för bilen och drivlinan i förväg.

Alla tillval som påverkar bilens aerodynamik, rullmotståndet eller bilens vikt kommer framöver att tas med i bedömningen. Även strömförbrukningen från komfortfunktioner leder till ett högre CO2-värde. I första steget av WLTP är endast klimatanläggningen undantagen.

Med WLTP ska en internationellt bindande standard införas. EU-länderna tar täten. Detta gör det lättare att jämföra bränsleförbrukningen och utsläppet av skadliga ämnen hos bilar från olika tillverkare. Dessutom bidrar dessa standarder till att myndigheter kan kontrollera att bilarna klarar lagstadgade avgasgränsvärden, t.ex. för kolväte (HC), kolmonoxid (CO), kväveoxider (NOx) och partiklar.

Körcyklerna i WLTP kallas WLTC – Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Cycle. I WLTP har tre olika körcykler tagits fram för olika biltyper. De olika cyklerna tar hänsyn till det aktuella vikt-/effektförhållandet. Den största andelen personbilar som inregistreras i EU och som har ett vikt-/effektförhållande på över 34 kW/t (46 hk/t) faller inom WLTC-klass 3.

Testcykeln för bilar i klass 3 består av fyra delar – low, medium, high, extra high. Dessa simulerar stadskörning, landsvägskörning, motortrafikleder och motorvägar.

NEDC (New European Driving Cycle) är den gällande kontrollcykeln för personbilar. Med syftet att ge kunderna tillgång till jämför- och reproducerbara värden oberoende av tillverkare trädde den första europeiska körcykeln i kraft 1970. 1992 utökades denna till att inte gälla enbart stadstrafik.

Genomsnittshastigheten på 34 km/h i NEDC är låg, liksom accelerationsriktlinjerna och maxhastigheten på 120 km/h. Cykelns sammansättning motsvarar inte längre den aktuella genomsnittliga fördelningen av olika typer av sträckor.

Mätningen tar till exempel inte hänsyn till energiförbrukningen från extrautrustning och komfortfunktioner som klimatanläggning, radio eller stolsvärme. Dessutom finns tekniska parametrar som kan ge missvisande resultat. Exempelvis har start/stopp-tekniken relativt stor inverkan på NEDC, eftersom NEDC har en stor andel stilleståndstider.

I bilar med manuell växellåda tas ingen hänsyn till fordonsspecifika parametrar vid beräkningen av växlingstidpunkter. Detta kan leda till stora avvikelser i förbrukningen jämfört med verklig körning. På grund av ständiga tekniska förbättringar är NEDC inte längre aktuell.

RDE står för Real Driving Emissions och är ett test ute i trafik för att kontrollera utsläpp av skadliga ämnen. Det beskriver bilarnas utsläpp under realistiska förhållanden ute på vägarna. Tidigare har utsläppsmätningen för typgodkännande uteslutande utförts i testbänk. Sedan mars 2016 uppmäts utsläpp inom ett definierat område även vid verklig körning på väg.

Med hjälp av PEMS-utrustning (Portable Emissions Measurement System) mäts kväveoxid- (NOx) samt kolmonoxidutsläpp (CO). Senare kommer även partikelutsläpp att fastställas. Här finns ingen fastlagd cykel, utan körningen och mätningen utförs i verklig trafik enligt StVO (tysk vägtrafiksförordning). Bilarna körs mellan 90 och 120 minuter på offentliga vägar, uppdelat på lika delar stadskörning, landsvägskörning och motorväg.

I städerna ska genomsnittshastigheten ligga mellan 15 och 30 km/h, på motorvägen ska hastigheterna vara från 90 och minst 110, men inte över 145 km/h. Yttertemperaturen ska vara mellan 0 och 30 °C, klimatanläggningen ska vara aktiverad. Testkörningen får inte utföras högre upp än 700 meter över havet och ska endast ha en höjdskillnad på 100 meter.

Fr.o.m. september 2017 måste Euro 6-utsläppsgränsvärdena hållas i vägtester i RDE. Detta gäller i ett första steg för nya modeller som introduceras fr.o.m. 1 september 2017 och för alla nya bilar senast fr.o.m. 1september 2019.

Till skillnad från NEDC pågår WLTP-körcykeln tio minuter längre och har bara 13 procent stilleståndstid. Cykelns totala sträcka är 23,5 km. Den är alltså mer än dubbelt så lång som NEDC-sträckan på 11 km. Cykeln har också högre genomsnittshastighet på upp till 131 km/h, den utsätter bilarna för kraftigare hastighetsändringar och utgår från betydligt striktare kontrolldirektiv.

Dessutom testas inte bara grundversionen av en modell som tidigare, utan det tas även hänsyn till tillval och extrautrustning. Växlingspunkterna beräknas specifikt för bilen och drivlinan i förväg. Manuell växling tjänar på denna individuella beräkning jämfört med de fast definierade växlingspunkterna i NEDC.

Införandet av WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure) ger mer transparens vad gäller bränsleförbrukningen. Kunderna tjänar på WLTP, eftersom de får mer realistiska jämförelsemått för förbruknings- och utsläppsvärden för olika fordonsmodeller.

På grund av de övriga gränsvillkoren kommer emellertid även CO2- och förbrukningsvärdena att ändras: En tekniskt identisk bil har beroende på processen ett numeriskt högre CO2- och förbrukningsvärde i WLTP än i NEDC (den nya europeiska körcykeln). Det beror t.ex. på att man tar hänsyn till tillval samt på skärpta gränsvillkor i den nya cykeln.

Kunderna kommer framöver att kunna beräkna CO2-värdet för sin bilmodell genom valet av extrautrustning mer exakt än tidigare. För att göra processen så tydlig och överskådlig som möjligt kommer Mercedes-Benz att aktivt följa faserna i WLTP-införandet och informera återförsäljare och kunder på bästa sätt.

Det kommer också att finnas en ny form av utrustningsrelaterad indelning, från modellen med lägst energibehov till versionen med högst energibehov. Denna spridning sträcker från ”WLTP Low” (minimal extrautrustning) upp till ”WLTP High” (maximal extrautrustning).